G9 Sabba undervisningen

De fem bästa sätten för att skapa orättvisa i klassrummet

1.Läraren har egna åsikter och fördomar om elevernas bakgrund, religion, genus och drar sig inte för att förmedla dessa i klassrummet.

1.1 I läroplanen kan man se att, ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling (LGR11, 2016, s.7). 

2. Läraren favoriserar eleverna när det gäller att t.ex svara på frågor, göra roliga saker osv.

2.1  I skollagen står det att utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform oavsett vart i landet skolan befinner sig. Om samma elev aldrig får svara när hen räcker upp handen, så kan hen på så vis lära sig mindre än eleven som alltid får ordet när hen räcker upp handen (skollagen 2010, s. 3).

3. Läraren bedriver kollektiv bestraffning. T.ex om några elever kommer för sent så straffas hela klassen för detta.

3.1  Justitieombudsmannen, JO, har vid ett flertal tillfällen klargjort att kollektiv bestraffning, eller hot om detta, är ett otillåtet påtryckningsmedel .

Att genom hot förmå en elev att bekänna, eller att få de andra eleverna att avslöja den skyldige, är således inte acceptabelt (Ansvarig utgivare Kristina Rollbäck, 2016-01-25 kl.12.49 https://www.lr.se/yrketsforutsattningar/ansvarochbefogenheter/kollektivbestraffning.4.51012e061525c38e8e2acff7.html ).

4. Läraren har alltid rätt och lyssnar inte på elevernas åsikter och önskemål.

4.1 Enligt Hedin,2006 så blir gruppen utsatt för splittring som finns inom härskarteknik. Gruppen, klassen i detta fall, försöks sättas emot varandra när de tillsammans försöker ställa krav och önskemål på sitt lärande och läraren. Läraren ser till att splittra och forma om gruppen samt bjuder in vissa specifika personer till diskussion och eller så får specifika personer förmåner som de andra eleverna blir arga på. (Hedlin, 2006)

5. Läraren tar inte hänsyn till att det finns elever med problematik i klassen.

5.1 I boken Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan står det att läraren har ansvar för att stimulera och handleda elever i behov av särskilt stöd (Eriksson-Gustavsson, Göransson, & Nilholm, 2011, s21). I Skollagens andra paragraf står att läsa “I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd.” (SFS 1985:1100, 2 §)

5.2 På de flesta skolor finns i dag en specialpedagog eller en speciallärare som har i uppgift att bidra till arbetet med de elever som anses vara i behov av särskilt stöd. Det är även elevens lärare och de andras lärarnas uppgifter att se till att skapa förutsättningar för att alla elever ska kunna gå i den reguljära verksamheten (Asp-Onsjö, 2014, sid. 389).

Källhänvisning

 Asp - Onsjö, Lisa, (2014). Specialpedagogik i en skola för alla, s 389. Stockholm: Natur och kultur. 

Eriksson-Gustavsson, A.-L., Göransson, K., & Nilholm, C. (2011). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.

Hedlin, M. (2006). Jämställdhet, en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber.

Lgr 11 reviderad 2016. https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2575.pdf%3Fk%3D2575 (Hämtad 2018-01-16).

Lärarförbundet https://www.lr.se/yrketsforutsattningar/ansvarochbefogenheter/kollektivbestraffning.4.51012e061525c38e8e2acff7.html (Hämtad 2018-01-16).

 Skollagen, 2010:800. file:///C:/Users/vikto/Desktop/Skollagen%202010800.pdf (Hämtad 2018-01-16). 

Gymnastiklektion

Det är tisdag morgon och klass 2 på en liten skola på landsbygden ska börja sin dag med en gymnastiklektion. 

Enligt Hedlin (2006) så skiljer sig pojkar och flickors beteende i lärande situationer men även att lärarens beteende påverkar vilka "roller eleverna tar". Hon skriver också att pojkar ofta byter positioner och testar gränser (Hedlin, 2006, sid. 62).

Detta känds som en ganska vanlig situation som förekommer i skolor runt om i Sverige. Har ni sett någon liknande situation?

/Sandra

Könsmönster

I läroplanen (Lgr 11, rev 2016, s.8) Kan man läsa att skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster (Lgr 11, 2016, s.8). Den här tjejen tyckte om att leka ”pojkiga” lekar och det visste läraren om och valde att uppmuntra detta.

Vad tycker ni om lärarens agerande? Kunde han göra något annorlunda? Hur viktigt är det att lära känna sina elever?

Jag vill också påpeka att namnet på tjejen är påhittat.  

Bra eller dåliga kamrater

Hwang och Nilsson (2011, s. 278) skriver om jämnåriga kamrater och att Piaget ansåg det som viktigt att barn får umgås med jämnåriga då de kommer ur egocentrismen och lättare kan förstå hur andra människor tänker eller känner. De skriver att det bästa redskapet för bättre självkänsla kan vara en kamratgrupp, som klasskamrater. Detta innebär dock inte att jämnåriga är det bästa menar Hwang och Nilsson (2011). Seriestrippen i detta fallet visar att det inte alltid är det bästa att lyssna på kompisen, utan att man ska lyssna på sin egen självkänsla. //Viktoria

Läskompisar

En liten puff i rätt riktning kan var det som behövs för att förstå och utvecklas i sitt lärande.  

Vygotskij menar att med hjälp av en mer kompetent kompis kan man lära i den proximala utvecklingszonen. (Phillips och Soltis, 2016 s. 91-94)

Ackomodation i skolan

(Säljö, 2017, s. 231-232)

Någon annan som sett liknande exempel på kognitiva konflikter där eleverna ackomoderat för att uppnå ekvilibrium?