De
fem bästa sätten för att skapa orättvisa i klassrummet
1.Läraren har egna åsikter och fördomar om elevernas
bakgrund, religion, genus och drar sig inte för att förmedla dessa i
klassrummet.
1.1 I läroplanen kan man se att, ingen ska i skolan utsättas
för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning,
ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling (LGR11,
2016, s.7).
2. Läraren favoriserar eleverna när det gäller att t.ex
svara på frågor, göra roliga saker osv.
2.1 I skollagen står
det att utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform
oavsett vart i landet skolan befinner sig. Om samma elev aldrig får svara när
hen räcker upp handen, så kan hen på så vis lära sig mindre än eleven som
alltid får ordet när hen räcker upp handen (skollagen 2010, s. 3).
3. Läraren bedriver kollektiv bestraffning. T.ex om några
elever kommer för sent så straffas hela klassen för detta.
3.1 Justitieombudsmannen, JO, har vid ett flertal
tillfällen klargjort att kollektiv bestraffning, eller hot om detta, är ett
otillåtet påtryckningsmedel .
Att genom hot förmå en elev att bekänna, eller att få de
andra eleverna att avslöja den skyldige, är således inte acceptabelt (Ansvarig
utgivare Kristina Rollbäck, 2016-01-25 kl.12.49 https://www.lr.se/yrketsforutsattningar/ansvarochbefogenheter/kollektivbestraffning.4.51012e061525c38e8e2acff7.html
).
4. Läraren har alltid rätt och lyssnar inte på elevernas
åsikter och önskemål.
4.1 Enligt Hedin,2006 så blir gruppen utsatt för splittring
som finns inom härskarteknik. Gruppen, klassen i detta fall, försöks sättas
emot varandra när de tillsammans försöker ställa krav och önskemål på sitt
lärande och läraren. Läraren ser till att splittra och forma om gruppen samt
bjuder in vissa specifika personer till diskussion och eller så får specifika
personer förmåner som de andra eleverna blir arga på. (Hedlin, 2006)
5. Läraren tar inte hänsyn till att det finns elever med problematik
i klassen.
5.1 I boken Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan står
det att läraren har ansvar för att stimulera och handleda elever i behov av
särskilt stöd (Eriksson-Gustavsson,
Göransson, & Nilholm, 2011, s21). I Skollagens andra paragraf
står att läsa “I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt
stöd.” (SFS 1985:1100, 2 §)
5.2 På de flesta skolor finns i dag en specialpedagog eller
en speciallärare som har i uppgift att bidra till arbetet med de elever som
anses vara i behov av särskilt stöd. Det är även elevens lärare och de andras
lärarnas uppgifter att se till att skapa förutsättningar för att alla elever
ska kunna gå i den reguljära verksamheten (Asp-Onsjö, 2014, sid. 389).
Källhänvisning
Eriksson-Gustavsson, A.-L., Göransson, K., & Nilholm, C. (2011). Specialpedagogisk
verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Hedlin, M. (2006). Jämställdhet, en
del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber.
Lgr 11 reviderad 2016. https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2575.pdf%3Fk%3D2575
(Hämtad 2018-01-16).
Lärarförbundet https://www.lr.se/yrketsforutsattningar/ansvarochbefogenheter/kollektivbestraffning.4.51012e061525c38e8e2acff7.html (Hämtad 2018-01-16).
Skollagen, 2010:800. file:///C:/Users/vikto/Desktop/Skollagen%202010800.pdf
(Hämtad 2018-01-16).
Hej Arvikabloggers!
SvaraRaderaNi har gjort en väl genomtänkt och viktig lista där åtminstone de två översta punkterna beskriver ett förhållningssätt som inte alltid är så synligt men som jag tror är ganska vanligt. Det kan säkert vara ett mer eller mindre medvetet förhållningssätt där fördomar, vanor och politiska ideal kan påverka en lärare. På mindre orter kan lärarens sociala nätverk (ingår i samma förening, kör m.m som vissa men inte andra elevers föräldrar) faktiskt påverka hur en elev blir bemött. Kanske borde vi införa ett system där det faktiskt ingår i lärarjobbet att lärare granskar varandras förhållningssätt till eleverna. Det är ju viktigt att lärare inte uppfattar ett påpekande som kritik utan som en hjälp att bli en mer rättvis och medveten lärare. Tack! :-))
Hej! Punkt nummer fyra är något som man känner igen sig själv i lite tycker jag under sin egna skoltid. Frustrationen man kände som elev när läraren inte lyssnade och det blev då att man struntade i resten och orkade inte hänga med resten av lektionen. Oerhört viktigt som lärare att ta till sig allt vad eleverna säger och försöka förstå hur och varför de resonerar som de gör istället för att bara ignorera. Väldigt bra och genomtänkt lista :)
SvaraRadera