Det jag fick lite extra intresse för under min auskultation var just det här med adaption, elevernas anpassning och normerna i deras klassrum. Hur fort det går för eleverna att anpassa sig till det nya ämnet samt omständigheterna och hur normerna i klassrummet påverkar dem när de väl ska sätta igång.
Eleverna i årskurs tre som jag observerade hade fått i uppgift på föregående lektion att göra en tankekarta med fakta om dinosaurier. De hade delats in i grupper så de var två till tre stycken i varje grupp. Alla grupper skulle tillsammans göra en tankekarta med fakta om dinosaurier. På lektionen jag observerade var tankekartorna färdiga och nu skulle eleverna enskilt skriva en faktatext om dinosaurierna med hjälp av sina tankekartor.Vilket betydde att de var tvungna att sitta i sina grupper för att alla skulle kunna ta del av tankekartan till deras enskilda faktatexter. Läraren valde då att dela upp klassen i halvklass, så ungefär 11 elever fick gå till ett annat klassrum som inte var deras ordinarie klassrum, medans resterande 11 stannade kvar i klassrummet.
Eleverna som blev skickade till ett annat klassrum kom igång med arbetet direkt, det var en högre ljudnivå än i deras ordinarie klassrum då de pratade med varandra, fast trots det kom de igång direkt och anpassade sig till situationen. Medan i det ordinarie klassrummen var det betydligt tystare fast dock hade eleverna inte kommit igång lika snabbt, många satt och funderade och tittade i tomma intet. Då var min fundering, kan det vara så att på grund av att normen i deras klassrum är att vara tysta, bara prata vid gemensamma diskussioner eller handuppräckning påverkar att de nu satt helt tysta istället och ännu inte kommit igång? Medan eleverna i det andra rummet pratade lite med varandra och kanske bollade ideer med varandra? Det kanske var därför som eleverna som satt i det andra klassrummet trots ljudnivån via adaption kom igång så fort? Jag skulle vilja påstå att eleverna i det andra rummet anpassade sig till situationen mycket snabbare och tack vare att normen var annorlunda i det rummet gick det enklare för dem att komma igång på grund av att de kände kunde hjälpa varandra och rådfråga. .
Denna situationen kan jag också koppla till det sociokulturella perspektivet som Roger Säljö skriver om i boken Lärande, skola och bildning. Där beskriver han att det sociokulturella perspektivet på just lärande och utveckling handlar om just hur människor utvecklar sitt kunnande som att läsa eller skriva eller till exempel lösa problem. Ett annat uttryck för detta är appropriering, det vill säga hur människor tar till sig information. Det jag kan koppla ihop det med min observation var att lärarnas syfte i den situationen var att eleverna skulle lära sig om hur man skriver en faktatext vilket som barnen lärde sig, men min fråga är, undra vilka elever som lärde sig bäst? Eleverna i det ordinarie klassrummet eller eleverna i det andra?
//Viktoria
Bra beskrivning, intressant att ta del av dina tankar.
SvaraRaderaMin första tanke var att de som lämnade sitt ordinarie klassrum var de elever som skulle missgynnas av en ny miljö där högre ljudnivå skulle skapa sämre inlärning. Väldigt intressant att det kan vara precis tvärt om och att det känns "ok" att bryta mot klassrummets normer.
Pratade du och läraren något om den situationen?, är lite nyfiken på hens tanke kring det.
Tack! Ja det är ju så man tänker därför tyckte jag det var intressant att reflektera över. Nej tyvärr frågade jag inte läraren, men ska låta läraren ta del av denna reflektionen och se vad läraren har för synpunkter. Kan ju ha varit så att det var ett medvetet val av grupper så att elever med någon typ av läs och skrivsvårigheter stannade kvar i klassrummet och det var därför de kom igång senare, fast det är bara spekulationer.
RaderaVäldigt spännande att se just hur miljön påverkar så tydligt som du fick exempel på. Jag hade under min auskultation en annan parameter som förändrades då läraren dessvärre fick lämna skolan akut och istället sattes vikarier in. Där var klassrummet detsamma men normerna som var tydliga med en lärare fanns inte etablerade med vikarien. Väldigt intressant att tänka på just hur man kan motverka eller utnyttja den typen av "redskap" i sin lärarroll. Barnen som får gå till en annan lokal kanske känner sig friare och blir mer kreativa? Eller som du observerade så blev de mer effektiva. Tack för att du delade med dig!
SvaraRaderaEn mycket intressant observation. En fråga som uppstod i mitt huvud när jag läste din text var om det kan finnas fler anledningar till denna tydliga skillnad i diskussion? Kan miljöombytet påverka för att det blir "nytt" och känns lite roligare? Kan det vara så att eleverna som blev kvar i klassrummet inte kommer igång lika snabbt för att de inte har lika mycket motivation som de som fick byta klassrum?
SvaraRaderaJag skulle tro att de som fick ett miljöombyte lärde sig bäst. Diskussion är ett otroligt bra sätt för att lära, och finns motivationen så har lärandet inga gränser! Tack för bra läsning!