Lära tillsammans

Under min auskultation hade jag turen att få observera en klass med 23 kloka ettor. De var en klass under ledning av en erfaren lärare som jobbade mycket med positiv förstärkning som i behaviorismen, hon uppmärksammade eleverna och de fick mycket beröm. Både för väl utfört arbete, när de deltog i gemensamma aktiviteter och när de var tysta och hade arbetsro i klassrummet.

Ett exempel där jag kunde se att hon ”bestraffade” eleverna genom förstärkningsprincipen var att eleverna skulle avsluta ena dagen med en liten show som ett par elever skulle visa för de andra i klassen. Detta var något de gjorde varje vecka och de turades om att planera och visa för de andra. Denna eftermiddagen hade varit stökig med mycket prat som inte hade gett med sig trots flertalet påminnelser om att det skulle råda arbetsro. Detta resulterat i att eleverna inte hunnit klart med det de skulle göra på lektionen. När eleverna samlades för att avsluta dagen berättade läraren att de tyvärr inte skulle hinna med showen idag eftersom det hade varit så pratigt på sista lektionen så den hade tagit längre tid än planerat. Showen skulle därför skjutas upp och istället genomföras nästa dag ifall de jobbade ordentligt så att de hann med.

Jag kunde också se delar av det sociokulturella perspektivet och Vygotskijs teori om proximala utvecklingszonen i lektioner då eleverna när de hade exempelvis svenska, parades ihop 1 stark och 1 svagare och så skulle de läsa ihop. Detta gjorde de varje vecka. De utgick ifrån samma saga och använde samma text som läraren hade högläst ifrån dagen innan. Läraren hade sammanfattat texten och gjort olika svåra versioner av den, för att passa elevernas olika nivåer i läsningen. De läste texterna för varandra och de starkare eleverna hjälpte sin svagare läskompis med uttal och svåra ord. Sedan skulle de tillsammans svara på några flervals frågor om texten de läst, för att visa att de förstått vad den handlat om och till sist målade de en bild om det texten handlade om.