Rädda julen!

När eleverna kom in till klassen möttes de av fina ljus och en julgran som stod i mitten av klassrummet. Man kunde ganska snabbt känna att julstämning infann sig och en av eleverna utbrast ”snart är det jul” med ett leende på läpparna. De skulle nu sitta på sina bestämda platser runt mattan. Två elever kom in lite senare, lagom tills att de andra satt sig på sina platser. Dessa elever var nyanlända fick jag senare reda på. De tittade runt sig utan att ge någon reaktion på det som fanns kring dom, jag uppfattade det som osäkerhet i kombination med nyfikenhet. Läraren välkomnade eleverna och berättade därefter vad som stod i menyn för dagen (dagsschemat)  och därefter följde hen upp detta med en härlig julsång.

I läroplanen (lgr11, rev 2016) kan man se att utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa.

Läraren frågade om alla visste vad en julgran är och pekade på julgranen som fanns i klassrummet varvid många av eleverna ivrigt räckte upp sina händer. En fick frågan och hen svarade en julgran.

-Vad är en julgran, frågade en elev med ett annat modersmål än svenska. En annan elev frågade därefter;

- Vet inte alla vem tomten är.

- Jo, svarade den nyanlända eleven och en positiv konversation skapades mellan eleverna och läraren. Eleven berättade att tomten är en man som lämnar presenter och läraren berättade då att tomten lägger presenterna under en gran, ett träd, och att denna gran kallas för en julgran . Den nyanlända eleven utbrast i ett ”aha” och där kom kopplingen med julgranen och jultomten. Enligt Piagets teori handlar det om kognitiv anpassning, assimilation och ackommodation (Säljö, 2014. s.278).

 Eleverna får sedan varsitt häfte med julsånger. Läraren går igenom julhäftet noggrant och i dessa fanns det bilder av exempelvis lucia, en tomte och granar som eleverna fick färglägga. Läraren dedicerar eleverna till olika platser med små grupper. Jag kunde ganska snabbt göra en koppling till det sociokulturella perspektivet och den proximala utvecklingszonen då jag såg att läraren parade ihop eleverna (Säljö, 2014. s.305). En av de nyanlända eleverna parades ihop med en person som jag kunde se var väldigt hängiven och hjälpsam. Den andra nyanlända eleven parades ihop med en person som jag uppfattade som lugn. Eleverna behövde hjälp med hur de skulle färglägga och denna hjälp kunde de få av de elever de parats ihop med.

I läroplanen (lgr11, rev 2016 förskoleklass) kan man läsa att undervisningen ska ta tillvara olikheter och mångfald och på så sätt ge eleverna möjlighet att fördjupa sin förståelse för olika sätt att tänka och vara.

När de hade målat klart var det lekdags som stod på schemat. Eleverna började leka, de två nyanlända eleverna tog ett hemmagjort memoryspel med jul tema. Läraren satt sig bredvid dom och var med i spelet, medans spelet pågick frågade hen olika frågor som hur säger man tomte på det språket eller om de hade tomte, lucia och julgran i det andra landet.  Ganska snabbt förstod jag att det är en lärande situation och kopplat till behaviorismen och betingning på grund av, läraren frågade frågor medans spelet pågick som rör julen och om de svarade rätt fick dom positiv feedback tillbaks. I samband med det fick barnen värdefull kunskap om svensk tradition, kulturarv och värden (Säljö, 2014. s.260).                                                  

Omar Hammad.   

                                 Julen är räddad!

               God jul på er.